God Jul & Gott Nytt År!

I-landsproblem, behöver hjälp!

Jag vet inte om jag riktigt förstått ännu, att jag ska få åka i de svenska färgerna över min bringa närmaste året. Igår spenderades i alla fall några timmar med att försöka få fram en grym design, de verkar bli bra, efter de regler som nu finns. Men Ni får vänta lite med att få se den. Något som jag däremot skulle behöva lite hjälp med är designen på cykeln. Det finns två skisser nedan, de är rätt fult utförda(paint kvaliteé), men jag tror att Ni kan lyckas få en hygglig idé över hur de kommer att se ut. Lämna en kommentar, om vilken Ni vill se bli verklighet.

Den första är vit, som teamets variant, men med gult och blått.

Alternativ två har samma dekaler som den vita men är "naken", dvs ren kolfiber väv som "grundfärg".

SM-GULD

Äntligen, får man väl säga... Gick det enligt planen. Och finns det någon mer ironisk plats i Sverige att vinna ett SM-guld på, än i Södertälje?!
Pratade precis med en "regelbok" och tyvärr får man inte köra Vetaran-SM också, vilket var planen annars:-)

Bilden är tagen av en fd. tröjbärare.

Glad Midsommar!

Glad Midsommar på Er!

Befinner mig inte på Sollerön i år, så det känns knappt att det är midsommar, vilket jag tycker är rätt skönt med att få lite omväxling. Midsommar är en sådan där högtid, som MÅSTE firas och alla snackar om vad de ska göra, men ingen vet vad de kommer att göra.
Något annat positivt med att jag inte är på Sollerön är det är "SM-helg" och Södertälje har lyckats med att fått den ära att arrangera det! Jag var uppe och åkte banan för någon vecka sedan, som för det första är en "riktigt" mästerskapsbana på runda milen. Och den kommer att bli utslagsgivande oavsett farten, med de korta branta backarna och med alla kurvor. Vilket är riktigt roligt och förhoppningsvis bjuder in till lite mer aggressiv cykelåkning.
Så förläng midsommar helgen och ta med blykepsen till Södertälje på söndag!

SM-hemsida  

Watt-filen

Mina siffror ifrån motionsloppet i helgen, finns nu att skåda på Cykla.se .

Vätternrundan i Ride of Hope’s färger

        

Någon uppdatering om vår tur runt sjön, orkade jag inte riktigt med igår, men här kommer en.

Fredag eftermiddag/kväll, anlände jag och en något restrött Niklas (han hade hunnit med en 20-timmars resa, samt två race under ett drygt dygn), till Motala. Det blev en liten träff och ett gott välkomnande hos Team Kungälv. Vi snackade lite skit, gick igenom loppet, åt mat, provade kläder och fick lite djupare information om hur vi hjälper barncancerfonden genom Ride of Hope. Efter detta plockade vi upp lite ”färdkost” hos Dalblads, innan det var dags att leta upp någonstans att bo. Det slutade med att vi hamnade i Linköping och några minuter innan klockan slog ett, så intogs sängen. Vi han med att blanda 80-talet flaskor ifrån Cyclecomponents (så fick jag med dem också) och fylla slungorna innan det också, samt en påse (läs säck) godis. Är inte det massörens jobb, slungorna och flaskorna i alla fall?!

Lördag morgon, regnet öste ner och jag tänkte på alla de som var ute i regnet på cyklar av varierande kvalité, vissa hela natten. Sedan kom jag på att jag också snart skulle ge mig av på en liten tur och insåg att ju snabbare vi kör, desto kortare blir lidandet. Billy´s ord ifrån gårdagen om att vårt lidande under dagen är bara tillfälligt tillskillnad emot de barn, med deras omgivning, som drabbats av cancer.

10:30 rullade vi i väg ifrån Motala, långt ifrån med den arsenalen som var planerad, men vid gott mod, som sig bör vid motionslopp. Vägarna var blöta och det skvätte även uppifrån till och från, ända ner till Jönköping. Vinden låg även den emot, vilket gjorde att vi rätt snabbt var nere på åtta cyklister. Dock höll vi schemat för att komma in under 6:40, även om nog de flesta av oss kände att det skulle bli svårt att hålla denna fart. Men med hägrande medvind på uppvägen, så fanns det ändå tro på det.

Någon medvind liknande motvinden vi haft kom aldrig riktigt, utan den vred sig mest till rak sidvind. Och i tysthet kändes det som att vi slöt ett avtal, om att bara köra, så får vi se hur långt det räcker. Vi hade ju i alla fall gått ut som vi lovat och satsat ”all in”, trots lite mindre cyklister till start än planerat. Vi fortsätter att hålla hyggliga ”mellantider” på vägen upp, men ett stort svart moln framför oss, innan det var dags att vända neröver igen. Gjorde att jag trodde att vi hade behövt lite mer marginal, speciellt när det verkade bli motvind in mot Motala igen. Vi blev aldrig uppätna av molnet och dess närvarande gjorde att vinden mest gick runt, så för engångs skull fick vi lite hjälp ifrån vädergudarna. Vid detta tillfälle var vi endast fem stycken som gick med runt och tyvärr punkterade Peter med 30-40km kvar, samtidigt som vissa hade börjat få problem med att lura kroppen med gels. Så därifrån gick vi runt på tre stycken och försökte trumma på så gått det gick. Det höll! Nytt rekord, 6:37, till förmån för Barncancerfonden!

Allt utfört enligt ”regelboken”, för Er som undrar. Så nu kan jag och fyra cyklister till kalla oss Sveriges snabbaste motionärer! 

Ride of hope´s text om loppet.

Följ med!

I morgon 10:30, startar vi rundan runt sjön. Förhoppningsvis är vi i mål runt 17:10, hur det går och bla hur snabbt vi kör kan Ni följa här!

Vad jag har gjort

Något inlägg efter Sverige-Cupen i Nynäshamn blev det inte. Då jag kraschade bort mig och det inlägget hade förmodligen slutat med personliga påhopp osv. Men jag höll mig!
Har haltat runt sedan dess, men kunnat bedriva cykelträning jag var till och med iväg och tävlade den gångna helgen! Någon seger blev det inte, men bra träning och två pallplatser.
Annars har jag mest pillat sårskorpor och försöka få ihop allt runt om ett rekordförsök runt Vättern, till förmån för Barncancerfonden. Läs mer om projektet här "Ride of Hope". De ska tydligen vara en massa folk som kör runt den sjön till helgen.


 

Dött här...

Inte mycket bloggande det blivit, då jag varit på jakt efter vem som läsarna är egentligen. Och på bilden här nere syns en av mina mest trogna läsare!
Får se hur loppet går imorgon, kanske kommer ett litet inlägg efter det.

Kram på Er!

Dags för etapplopp!

Jag har den senaste veckan bytt hotell var och varannan dag här över i England. Orsaken till det är att jag varit med teamet på de första två "Tour series"- loppen, vilket gör att det känns som man började redan förra veckan med etapploppet. "Tour series" kan beskrivas som det vi i Sverige felaktigt kallar för "GP"-lopp. Skillnaden är att man kör inför mycket publik, de TV-sänder det över hela landet, samt att det är en lagtävling där de tre första cyklisterna i mål räknas och sedan sammanställs det hela i en tabell och vinnande lag koras efter elva deltävlingar. Kan säga att jag är inget större fan av dem, redan nu, men förstår varför de är så viktiga för lagen med all uppmärksamhet det drar med sig. Så jag är rätt nöjd över att få köra "Irland runt" som börjar i morgon.    
Loppet kan Ni följa live här.

Kommande lopp

http://www.lincolngrandprix.org.uk/site/index.php
http://www.tourseries.co.uk/Default.asp
http://www.anpost.ie/AnPost/IrishCyclingRas/Home/Home.htm

På´t igen!

Efter helgens besvikelse tog jag några dagar "off", men vevade igång benen idag igen. Svårt att "tajma" vädret mycket bättre, då mätaren visade 24 grader Celsius när jag kom hem= kort-kort premiären i Sverige avklarad för denna säsong. Kroppen var lite trögstartad, men kändes ändå rätt bra, vilket solen nog hade stor bidragande effekt till. Väl hemma avlutades passet med lite core-övningar på altanen, vilket nog kommer göra sig påmint kommande dagar, då det var ett tag sedan de muskelgrupperna fick någon omsorg.

 

Det blev inte så...

...trevligt, som jag skrev i tidigare inlägg. Jag hade sett fram emot loppet med en bana som passade bra, samt "grisväder". Tyvärr var det nog grisvädret, som var lite väl grisigt och kroppen ville inte fungera de första två timmarna i det fyrgradiga regnovädret. Om det berodde på det vet jag inte, men något var det. Bilderna som jag snott (ifrån Velo UK) nedan, tycker jag sammanfattar rätt bra hur det kändes.

   

Detta blir trevligt!

http://www.cicleclassic.co.uk/

Holland är sig likt!

200km med kantvind, regn, sol, massa krascher och stress är undanstökat. Som tur är höll vi ca 45km/h i snitt, då vi startade först 14:30 och med ett nytt lopp imorgon kan det vara skönt att få sova lite.
Hur gick det då? Jo, jag var livrädd i början, men hittade lite dödslängtan efter drygt halva loppet. Då hade en grupp på 6-8 man brutit sig loss. Vi valde att börja jaga och köra för en spurt med Opie. Verkade ha allt under kontroll då även Rabobank kom upp och hjälpte till och vi höll avståndet på ca 20sek. Med dryga milen kvar till mål har jag gjort mitt, då luften i bakhjulet inte ville vara kvar. Vet inte riktigt vad som händer med klungan, då gruppen håller undan med ett fåtal sekunder. Resultat kan ni hitta på http://www.arnowallaardmemorial.nl/

Nytt race imorgon!

Torka!

Efter en vecka torka ifrån Internet och glatt ovetandes om vad som skett runt om i världen är jag nu på banan igen. Något annat som han att torka var även mina kläder, men det lär det bli ändring på under helgen.
Jag reste upp till Holland (eller blir det ner, med tanke på möh?!) ifrån Spanien i förmiddags, där jag befunnit mig senaste veckan på ett litet miniläger. Det har varit en kanonvecka, så jag tänkte försöka avsluta den på bästa sätt här i Holland. Det kommer dessutom att ges två chanser till det, i morgon och på söndag.

Länkar till loppen:
Imorgon: http://www.arnowallaardmemorial.nl/
Söndagens lopp: http://www.nh-wielerweekend.nl/?site=rvnh     

Skål! 

Packa upp...eller var det ner?

Efter två dagar här hemma, så är det dags att packa väskan igen. Åker ner till Altea med Hanna för att hälsa på broder och ha ett litet miniläger. Det behövs lite sol och värme efter den gångna helgen i Skottland, samt vägarna i området är bland de finaste i Spanien för att bedriva cykelträning på, så det kommer att bli trevligt!

Vita styrlindor

För att hålla styrlindorna och sadlar vita kommer här ett tips på bilden.
Och tro inte att det blir mindre "aero", utan tvärtom. Då de fungerar som en vindkåpa och man sparar en massa watt, som man kan använda till bättre saker.

Gjorde bort oss

Igår gjorde vi bort oss rätt ordentligt. Vi skulle köra för en bra totalplacering (3:a-eller bättre) och planen var att Opie, som låg bäst till skulle få all hjälp för att genomföra det. Dock uppstod lite kaos när Niklas punkterade efter det andra bergspriset. Jag backade ner för att hjälpa honom (han låg ändå näst bäst till och hade bra chans på att kunna "smyga" med i en grupp) upp och så småningom kom Freddy ner med. Tror inte att någon av oss räknade med att "dagens" utbrytning skulle gå iväg i det skedet och speciellt inte utan att vi hade med någon. När vi väl är i front igen får vi efter ett tag reda på att vi inte har med någon, samt att bla den ledartröjan sitter i gruppen. Vi började jaga, men dryga minuten var svår att ta in på dem innan "värstingbacken" med en stigning procent på upp till 22% kom upp. Efter den hade vi inte lika många kvar att jaga med. Så det blev en lång väg in till mål med mycket vind på näsan, i slutet mest för att hålla värmen i det 4-8gradiga regnloppet, då vi var för få som ville ikapp.

Så kan det gå!

Loppet: http://www.tourdoonhame.info/

Sammandrag:  http://www.youtube.com/user/BCpremiercalendar

Dagens lopp

Dubbeletapp på schemat idag, med 130km först följt av ett kriterium på knappt 30km. Vädret var som sig bör här i Skottland, blött och blåsigt. Så jag började dagen med att gå med "morgongruppen". Tre av dem höll undan med några sekunder in till mål, tyvärr var jag inte en av dem. Saknar lite tävlingsmil i benen känner jag. Fick hjälpa till med jobbet att försöka köra in dem istället, jagad eller jagad.
Eftermiddags etappen bjöd på spöregn, vilken inte är favoritvädet på kriterium för mig. Jag lyckades gå med klungan iaf. Opie i teamet knep en andra plats vilket får ses som bra, även om det är segrar som räknas. Den tar vi imorgon, på den sista 170km långa etappen.

Fira påsk i Skottland!

Efter att ha spenderat denna vecka ner i Wales, så bär det av upp mot Skottland i morgon för deltävling nummer två i den Brittiska Cupen.

Där ska vi fira påsken genom att avverka tre etapper på två dagar. Allt om loppet hittar Ni här. För att göra det hela ytliggare lite festligare har vi önskat oss regn och kyla, vilket vädergudarna verkar ha lovat att fixa. Allt för att sålla bort småpojkarna ifrån de riktiga männen. Rykten går att bonus även kommer att utdelas till de som "tar seden dit man kommer" och genomför loppen iförd kilt. De som gör det kommer att kunna beskådas här på denna sida.

Glad Påsk på Er!!!!

Senaste dagarna i bilder!

I fredags möte jag upp Niklas på Landvetter, för att ta det sena flyget mot London. Väl där väntade sängen.

Lördagen steg vi upp pigga och glada för att vänta på att bli upphämtade av teamet. Väntan var dock lite väl lång och tråkig, vilket gör att man gör roliga sker av tråkiga. Som bla kan innebära spana in inkommande flygplan, om man har fördelen till att bo bredvid en landningsbana.

Väl på plats på nya haket, rullades benen ur och jag och min "roomie" kunde konstarea att vi dragit vinstlotten vid rumsutdelningen och fått varsin "King size"-säng.

Söndag och racedag. Första deltävling i Premium Calender. En rätt cool sådan, med grusvägar! (http://www.dengiemarshestour.com/). Tyvärr visade det sig även att det var första april och tävlingsledningen valda att skämta aprillo just med våran grupp. När vi väl slitit oss loss ifrån klungan och plockade in på första gruppen, valde nämligen motorcykeln vi hade före oss att visa oss fel. Detta gjorde att vi kom ut framför ledargruppen och de sa att vi var "diskade". Vi rullade dock runt och fanns senare med i resultatlistan ändå. Tyvärr var det en dag som jag kände att jag hade mycket krut kvar i benen på slutet.

Måndag då jag har äran att hälsa på "Freddy" när jag stannar kvar här på "Ön", så guidade han runt mig på en fin liten femtimmars tur. Som ni ser hade vi kanonväder... för Wales!

Måndagen blev en välbehövlig "vilodag", där vi ägnade dagens cykeltur åt att fota lammkött.

Tisdag, idag visade det sig att det "fina" väder vi haft inte ville vara med oss längre. Så detta är vyn ifrån dagens "runda", spännande!

Dangie Marshes

Sitter på Landvetter tillsammans med Niklas och väntar på planet mot London. Första "Premium Calender" som ska köras i helgen. Det är deras motsvarighet till Svenska Cupen, lite svårare att tippa en vinnare bara. Loppet verkar riktigt roligt, surfa in på deras site, så förstår ni kanske varför jag tycker det. http://www.dengiemarshestour.com/

Firat!

Dagen har gått i firandes tecken. Först firades våffeldagen, som synes nedan, sedan firades vädret med en liten 20+-mila runda, som sedan den firades med våfflor när jag kom hem. Hanna och jag har oxå firat lite...med våfflor, så klart! Och imorgon ska vi fira upp katten i flaggstången, så inte kråkorna kommer. Vilket vi inte han med idag... saknades en timme!!!

Tourangelle

Loppet startade med ett rätt högt snitt, vilket mina otävlade ben inte gillade allt för mycket. Vi missade dessutom första utbrytningen och vi valde att gå upp och köra in det. När vi kom till nästa backe och försökte hålla igen tempot för att kunna fortsätta jakten efteråt, kom det attacker. Jag valde att gå med och helt plötsligt satt även jag i utbrytning. Varade inte så länge, då det samlades upp igen. Sedan gick det lugnt fram till lagningen, där jag försökte hitta en bra plats jämt utspridd bland oss andra i laget, vilket blev sist. Normalt inte dålig plats, men då ett franskt lag valde att bryta mot de oskrivna reglerna och attackera med hela laget var det inte en optimal plats. Den blev en lång jakt till toppen igen, då klungan var i molekyler. Efter 70 och med 30km till mål var jag upp i första klungan igen. Där hade vi två man och vi bestämde oss att köra för Yanto. Då det var 6 man före satte jag mig i spets och gjorde vad jag kunde. Det räckte inte, då vi inte fick så mycket hjälp. Det blev en topp-15,så inte så mycket att skriva hem om. Jag rullade i mål i slutet av klungan.
Bra sak att jag hade bättre ben emot slutet, så ska nog kunna fightas lite där uppe snart!
Dagens lopp genomfördes på denna skönhet!

Idag är det race!

Tävlingsdag och det känns nästan som säsongspremiären är här igen, efter ett par veckor utan nålade lappar på ryggen. Vi får se hur det går. Jag har inga större förväntningar, men vet att det är ett lopp som kan passa mig bra om jag har benen.
Bilderna nedan kanske inte håller bästa kvalité, men är två av de sevärdheter vi roade oss åt under resan ifrån England igår. Två förvirrade rörmokare och ett litet hemmabygge av två trehjulingar.

Helgens planer

Dags för race igen. Jag vet inte riktigt var jag står efter sjukdom, mer än att det kommer svida att ta i max igen, då jag provade på det lite i förrgår. Var första gången på ett par veckor, det gjorde ONT, men på ett skönt sätt.

Loppet går i France och heter La Roue Tourangelle. Jag har kört det innan och minns att det mest är brant upp, brant ner, höger, vänster, samt att jag var först upp för första backen då jag körde senast. Kanske smart att hålla igen lite mer denna upplaga, men det återstår att se om jag lyckas, inte alltid så lätt.

Det går bra nu...

...INTE! Missade loppet jag skulle ha kört nere i France, helgen som gick pga sjukdom. Och risken finns att den spolierar även kommandes helgs planerade race, vi får se hur det går med det.

Sen rapport

Som sagt deltog jag i första "riktiga" loppet i lördags. Kantvind, hyggligt väder, bergsfri profil, och holländska döds längtande cyklister stod på agendan för dagen. Efter en något misslyckad och chockerande start på loppet, för egen del, började jag jobba mig in i det. Och med 50-60km kvar att köra trodde jag att jag satt med i den grupp på 20-man, som skulle göra upp om det. Dock trodde lite väl många i gruppen det, vilket gjorde att tempot sänktes ju närmare mål vi kom. Med 10km kvar hade det som var kvar av klungan ätit upp oss och det hela slutade med en klungspurt där vi ifrån UK Youth fick in Chris Opie placerad på en sjätte plats. Vilket var en ok start, speciellt då vi körde bra hela dagen och var med och skapade tävling av det hela! För egen del känns det att man inte är i någon superform, men planen är att den ska komma så småningom. Nu blir det några dagar hemma innan det är dags att packa väskan igen, för GP Lillers på söndag... om jag hunnit packa upp den vill säga.

Mer resultat, bilder, filmer mm ifrån racet, finns att hitta här http://www.stervanzwolle.nl/.

I morgon smäller det!

Första större loppet här i Holland, med nästan 200 man på startlinjen, varav dryga hälften är brunstiga Holländare som är orädda för döden. Minst lika många i fältet tror att de gjort mirakel framsteg under vinterträningen och ska visa det i morgon. Så det kommer garanterat att smälla! Och jag är redo! Jag saknar bara någon liten sak på cykeln (se bild), får se om jag har fått på den till i morgon för då kan det bli åka av.

Och vill Ni följa loppet live kan Ni göra det här.

Lååång dag

Uppe innan tuppen imorse! 05:10 ringde klockan och våran bilfärd ifrån Wales emot Belgien fortsatte med att ta min oskuld igenom Eurotunneln. Av någon konstig anledning ploppade den gamla schlagerdängan Dover-Cailes upp i huvudet. Väl över gled vi vidare i våran nya "Merscha". Tills det att vi nått fram till ett par gamla vänner till Maggy, som bjuder på husrum inatt. Planen för eftermiddagen var att få på takställ på bilen, samt cykla en liten tur. Vi han med båda, även om det vid själva påsättandet av räcket, såg mörkt ut. Men det finns inget som inte lite våld och stora maskiner inte löser. Så vi han med turen på hojen med. Imorgon bär det av emot Holland och första UCI-loppet www.stervanzwolle.nl

Fel, fel, fel!

Dagen har spenderats ute i det härliga vinter-Wales-vädret. Mitt första längre pass här nere, när jag varit ensam mot slutet. Vilket inte är helt lätt, då de kör på fel sida och man måste tänka därefter, dvs fel! Börjar då blodsockret svikta och tröttheten smyga sig på får man gå igenom planerade förflyttningar både en och fem gånger extra. Men jag överlevde detta pass, vilket dagen till ära firades med pannkakor.
Och bortser man ifrån gråskalan, så är det riktigt fint här nere.

Då var det gjort!

... Tävlingspremiären, eller vad man ska kalla det. Det var mer som träning, men med nummerlapp. Loppet gick på en knappa milen lång varvbana och vi skulle köra knappt 50km. Farten blev full gas ifrån början, då alla klasset tävlade mot varandra, men med handikapp. Så vi som startade sist hade 7:30min till de första startande. Det visade sig bli lite väl mycket, då juniorerna höll undan och gjorde upp om segern. Det blev lite bra träning i det härliga vädret iaf!
Nu ska jag spendera några dagar här i Wales, innan turen går till Belgien/Holland för den riktiga premiären på lördag.

I luften igen

Då är man på resande fot igen, på väg emot första tävlingarna. Lördag sker premiären med nummerlapp. Lördagen därpå blir Europa tour premiären av, på de holländska vägarna. Vädret verkar ha tajmat bra, då de spått regn i samband med startskottet.
Men innan dess, imorgon, ska vi hinna med lite möten och fotografering för Mercedes.

Upp och ner

Efter gårdagens psykbrytspass på vintermoppen, berodde väl på avhållsamhet ifrån den, samt lite dåliga depåer. Var det med lite rädsla jag hoppade upp på den imorse, för ännu en dålig dag, men så blev inte fallet. Och anledningarna till det skulle jag tippa på var grannens kartongförpackade middag igår, Kungens "lilla" papperspåse fylld med massa E-nummer samt det underbara vintervädret.
Något som kändes lite avlägset idag var att större delen av Team YK Youth gjorde tävlingspremiär, vilket slutade med den första segern av Chris Opie! Jag "joinar" nästa helg och hoppas vi inte försämrar statistiken då.

Lagg

Passen efter hemkomsten ifrån få-bruna-ben-ön har mestadels bedrivits inomhus, då kvicksilvret legat riktigt lågt och att cykla ute har inte funnits i tankarna ens. Dock har det blivit en del utomhusaktiviteter ändå, med två pinnar i händerna, Darth Vader mask över ansiktet och ett par tunna plankor under fötterna. Borås med omnejd bjuder faktiskt på många fina åkbara ställen även för oss med häng på byxorna, skejtarna. vilket inte alltid är fallet. Då många anläggningar ofta prioriterar Vasaloppsåkarna med två ibland tre klassiska spår att köra i.
Idag ser det ut som att det faktiskt går att överleva ute på hojen. Så ska nu ta på mig skoteroverallen, försöka bryta loss dubbdäcken ifrån golvet, bada kedjan i 5-56 och se om stridsvagnen kan bli åkbar.

Nutellabaksmälla!

Efter ett hårt firande av "Nutellansdag" igår, ligger jag i dag med ångest över alla kalorier jag satte i mig. Frågan är dock om jag ska ligga kvar och ha ångest, kolla på efter tio, Lilla huset på prärien osv, eller om jag ska göra något åt det.... äh, jag kan nog ta en nutellamacka till och lova mig själv att börja på måndag istället, men då blir det extra hårt!

Lugnt vecka, men ändå inte.

Dagarna efter jag kom hem ifrån lägret har mest gått åt till att ta det lugnt och försöka göra lite grejer som man inte har möjlighet när man är på "resande fot" eller borta ifrån landet. Bla har jag passat på att åka lite skidor (på längden), tagit en tur upp till de värmländska skogarna, lite egenfotografering (läs, spänna benen tills man krampar), rotat lite med företaget mm.









Ett smakprov, fler bilder kommer inom kort.

Officiellt!

Då var den nya "teamsidan" klar! Ta en titt på det nya "kittet" jag ska köra i under 2012 och gör Er lite mer bekanta med teamet.

Två veckor

Sista dagen på lägret och jag tror att vi alla i laget är rätt nöjda med vad vi åstadkommit de senaste två veckorna.
Dagens träning blev dock inte längre än 15minuter, då regnet började falla efter sju minuter. Det var första regnet på två veckor! Och då vi bara hade tänkt att rulla bort lite dödtid, var vi inte speciellt intresserade av att bli blöta. Så hård blir man efter två veckor här nere.
Istället satte vi oss och stirrade in i väggen i väntan på hemresa. Det gjorde inte att det gick snabbare, men nu sitter jag i alla fall på planet på väg hem.

Fredag den 13-dagen

Dagen till ära rullade vi ut tillsammans första timmen, sedan var det valfri träning/vila. Så jag styrde upp en date med ett par andra svenskar här på ön och avverkade några trevliga timmar tillsammans med den.
Bilden är ifrån gårdagen, där det spelades rundpingis. Jag lyckades ta mig till final tre gånger och vann dem alla! Priset var att få signera motståndarens rygg med en boll. Motståndaren råkade vara samma varje gång, som synes...

12-VILA

Elfte dagen

Sista dagen i detta block skulle avslutas med dubbelpass. Men då det fanns risk för regn togs det vettiga beslutet att slå ihop dem till ett pass. Det rullades ett par timmar innan vi körde lagtempo i 30min. Vi delade upp oss i två grupper och våran grupp var "toppad", vilket gjorde att man fick bekänna färg. Efteråt var alla riktigt nöjda med vad vi presterat senaste dagarna, men framförallt att vi nu får vila lite.
Även sportdirre jobbet kan vara slitigt!

Tio

Ryktet igår sa regn, vilket gjorde att jag hade mardrömmar om just 6 timmar i regn i natt. Sim tur var visade det sig stanna vid ett rykte och vi kunde slakta varandra i solsken.
Nu väntar buffén, vilken man börjar bli rätt trött på. Speciellt då flera lass med tyskar anlänt senaste dagarna, vilka laddar hela dagen för att vara först i kön. Och är de inte först finner de sin egen väg. Detta får mig att villa utbrista en kommentar ifrån Snowroller, som ledde till brutna ben.

Dag nio

Idag spenderades träning mestadels på "platten", den lilla platt man kan hitta här nere. Och vi körde spurt uppdrag i olika formationer. Jag trodde det skulle bli en rätt dålig dag, då man börjar att bli rätt sliten. Dock vaknade benen till liv och nya PB sattes. Tror det beror på pannkakorna som de serverat till frukost senaste två dagarna.
Under turen såg vi även några delfiner på 430 meters höjd.

Åttonde

Gårdagens start på "block" två hade satt sina spår i benen idag. Ett individuellt backtest stod på schemat, vilket jag inte riktigt lyckades motivera mig till och jag hade förmodligen kunnat köra i samma tempo upp där tre fyra gånger till.
Eftermiddagen ägnades åt fotografering och intervjuer, som ni kan hitta på teamets nya hemsida (www.teamukyouth.co.uk) under kommande vecka.

En vecka

Idag var det slaktpass! Ben spändes redan på utfarten ifrån hotellet och fick inte slappna av förrän sex och en halv timme senare.
Några fina vyer bjöds det även på, tur då fotografen kom ner igår kväll. Så inom kort tid kommer bilder på årets kläder komma ut!

Sex dagar har gått...

...sedan vi kom ner till ön och idag har vi haft den första riktigt lugna dagen. Vi började dagen med en rulltur till "Svenskfiket", sedan fick jag massage innan en lunch som vi kombinerade med lite tvätt av kläder. Solen har inte varit så aktiv idag, så poolhänget har uteblivit och det har istället blivit surfande på diverse elektroniska prylar. Imorgon blir det slakt av ben igen, så dags att fylla på med lite högoktanigt bränsle nu!
På bilden, våran massör vi gjort ett bra jobb under veckan, tack Peter!

Den femte

Då var sista passet innan den efterlängtade vilodagen avklarat. Vi körde idag ca fyra timmar med lite lagtempo intervaller, vilket är riktigt kul. Då vi delade in i två grupper och våran bestod av monster. Ännu roligare var det, då vi på slutet mötte några svenskar vi kände igen och som såg väldigt fikasugna ut.

Dag nummer 4

Denna dag har vi bedrivit något som jag ogillar skarpt, iaf innan det är avklarat, nämligen dubbelpass. Med ett "lugnare" 2 timmars på förmiddagen och ett individuellt test på eftermiddagen.
En anledning till varför jag hatar dessa dagar nästa lika mycket som "dubbeletapper" på franska etapplopp är för att jag gärna har träningen "undanstökad" första gången man ställer sig i duschen och slipper ha ångest för kommande pass. Men visst det finns säkert någon bra poäng med att köra dubbelpass, även om just jag har svårt att se det.
Det som var bra med dagen var att jag fick till ett hyggligt lopp, massage efter passet och att det nu står en stor grillbuffé som väntar på att bli uppäten... om nu inte de "armbågande" semesterfirarna hinner före vill säga...

III

Det var många halvtrötta cyklister som rullade ut i morse, efter gårdagens pass. Men det släppte rätt snabbt för de flesta och det var dags att träna lite uppdrag. Det är en rätt rolig form av träning, då man peppas av de man har runt om sig och tävlingsdjävulen väcks till liv. Att vi, som idag, körde "tåg" på tio man gör det ännu roligare, med högre fart som resultat.
Efter passet blev det återhämtning vid poolkanten.