tisdag 19 juni 2012

Vätternrundan i Ride of Hope’s färger

        
Någon uppdatering om vår tur runt sjön, orkade jag inte riktigt med igår, men här kommer en.

Fredag eftermiddag/kväll, anlände jag och en något restrött Niklas (han hade hunnit med en 20-timmars resa, samt två race under ett drygt dygn), till Motala. Det blev en liten träff och ett gott välkomnande hos Team Kungälv. Vi snackade lite skit, gick igenom loppet, åt mat, provade kläder och fick lite djupare information om hur vi hjälper barncancerfonden genom Ride of Hope. Efter detta plockade vi upp lite ”färdkost” hos Dalblads, innan det var dags att leta upp någonstans att bo. Det slutade med att vi hamnade i Linköping och några minuter innan klockan slog ett, så intogs sängen. Vi han med att blanda 80-talet flaskor ifrån Cyclecomponents (så fick jag med dem också) och fylla slungorna innan det också, samt en påse (läs säck) godis. Är inte det massörens jobb, slungorna och flaskorna i alla fall?!

Lördag morgon, regnet öste ner och jag tänkte på alla de som var ute i regnet på cyklar av varierande kvalité, vissa hela natten. Sedan kom jag på att jag också snart skulle ge mig av på en liten tur och insåg att ju snabbare vi kör, desto kortare blir lidandet. Billy´s ord ifrån gårdagen om att vårt lidande under dagen är bara tillfälligt tillskillnad emot de barn, med deras omgivning, som drabbats av cancer.

10:30 rullade vi i väg ifrån Motala, långt ifrån med den arsenalen som var planerad, men vid gott mod, som sig bör vid motionslopp. Vägarna var blöta och det skvätte även uppifrån till och från, ända ner till Jönköping. Vinden låg även den emot, vilket gjorde att vi rätt snabbt var nere på åtta cyklister. Dock höll vi schemat för att komma in under 6:40, även om nog de flesta av oss kände att det skulle bli svårt att hålla denna fart. Men med hägrande medvind på uppvägen, så fanns det ändå tro på det.
Någon medvind liknande motvinden vi haft kom aldrig riktigt, utan den vred sig mest till rak sidvind. Och i tysthet kändes det som att vi slöt ett avtal, om att bara köra, så får vi se hur långt det räcker. Vi hade ju i alla fall gått ut som vi lovat och satsat ”all in”, trots lite mindre cyklister till start än planerat. Vi fortsätter att hålla hyggliga ”mellantider” på vägen upp, men ett stort svart moln framför oss, innan det var dags att vända neröver igen. Gjorde att jag trodde att vi hade behövt lite mer marginal, speciellt när det verkade bli motvind in mot Motala igen. Vi blev aldrig uppätna av molnet och dess närvarande gjorde att vinden mest gick runt, så för engångs skull fick vi lite hjälp ifrån vädergudarna. Vid detta tillfälle var vi endast fem stycken som gick med runt och tyvärr punkterade Peter med 30-40km kvar, samtidigt som vissa hade börjat få problem med att lura kroppen med gels. Så därifrån gick vi runt på tre stycken och försökte trumma på så gått det gick. Det höll! Nytt rekord, 6:37, till förmån för Barncancerfonden!

Allt utfört enligt ”regelboken”, för Er som undrar. Så nu kan jag och fyra cyklister till kalla oss Sveriges snabbaste motionärer! 

1 kommentar:

  1. Snabbt motionerat där! Härligt att ni körde för Barncancerfonden också.

    SvaraRadera